Sitter och lyssnar på Katy Perry - I kissed a girl. Vilken bra låt, det kommer verkligen förknippas med packning.För just nu håller jag på att packa jag åker ju imorgon.

Spännade är det iallafall!

Anna

Snart så ska jag åka, det är mindre än en vecka kvar.

Är inte så nervös mest ledsen av att inte få se mina

kompisar på så länge. Visst man kanske skaffar nya, men kommer

sakna de som är kvar i Sverige iallafall.

Håller på med packningslista och sen fixa de sista innan resan,

England, here I come! Haha,ska bli spännande iallafall.

Anna

Jag har mina kontakter...haha. Nej men  jag börjar sakta men säkert hitta andra som ska till England nu. Det är ganska kul för det är mäniskor du aldrig skulle träffat annars.

Jag har ju inte träffat någon, men jag har mejlat lite med några, det kan nog bli ett trevligt år. Men men vi får väl se, det kanske finns några andra som kommer jobba i samma stad som mig, men jag kanske inte träffar dom förens jag är där...=)

Jaja, nya vänner är alltid trevligt det(borde det vara iallafall)!

Anna

Jag satt och funderade på hur mycket mina väskor (tänkte ha två), kommer väga. Det lär inte bli lätt, tur att man har familjen som kan hjälpa till på flygplatsen i Sverige och att den andra familjen kommer möta en i England.

Sitter och tippar på antal kilo, och minst 35 skulle jag tro. Jag ska tala om hur mycket det blev när väskorna är packade. Övervikt kommer det bli, men jag har ju 40 kilo som jag har betalat för så det ska nog gå...

Så här kul kan man ha när det regnar och man inte har så mycket för sig.

Anna

Ja, nu är det inte så att jag tänkre byta ut mina gammla vänner. Men ett år innebär att jag behöver lite nya kompisar i närheten. Iallafall så har jag kollat runt lite efter andra au pairer i England.

Det finns men de är mindre än de som åker till USA. Jaja, jag har valt rätt inte ne chans att jag velat åka över atlanten, det har jag redan gjort en gång. Det tar så lång tid. Jaja, så är fallet iallafall.

Ska se om jag kan hitta några i London som har lust att träffas för det skulle inte vara fel att gå ut den underbara staden. Det är ett fint nattliv där, men knappast att jag går ut ensam. JSom jag skrev nya tider, nya vänner. Så är det med den saken.

Föresten kom jag in på LIU, synd för mig att jag ska till England. Ähh, är hundra tusen gånger hellre i England än i Sverige. Plugga kan jag höra senare, så det så!

Anna

Ibland önskar jag att jag kunde veta vilket beslut som är rätt. Att det fanns en handbok, utöver lagboken såklart. I såna här enklare beslut som kan bli väldigt svåra. Men nu finns det inte, en sådan. Så vad gör man när man står i valet och kvalet?

Jag brukar helt enkelt välja det som känns bäst just då, tyvärr kan det få negativa konsekvenser. Men det är ju inte alltid så lätt att veta innan, jag skulle väl kunna tänkt lite längre från början. Skulle det då påverka min lycka? Jag menar ibland så kanske det som är bäst för alla, inte är bäst för mig. Hur egoistisk får man egentligen vara?

Livet har så många frågor, och svaren är inte alltid lika klara. Ibland så lär man sig av misstag, ibland så skaffar man sig principer och lever efter dem även om det inte alltid är det bästa. Men det kan ju göra det lättare att välja.

Jag valde förra året att studera ekonomi på universitetet, jag tänkte på framtiden och i denna stund jag skickade in ansökan var jag inte för glad men jag var lugn. Nu ett år senare vet jag att det var fel val, jag skulle ha lyssnat på mitt hjärta som sa att jag inte orkade plugga mer på ett tag. Nu har jag valt att åka till England och jag känner mig glad, lycklig och det finns ett märkligt lugn i kroppen.

Min filosofi är inte klar än, men det spelar ingen roll just nu. Det viktigaste är att tänka men inte för mycket.

Anna

De som har läst min presentation  vet att jag den 27 augsti ska åka till England för att arbeta som au pair. Vilket innebär att jag ska ta hand om familjens barn, i det här fallet två söta flickor på 3 och 5 år. Jag ser verkligen fram emot detta. Familjen har ursprung i Sverige och kommer vara här stora delar av sommaren. Nu har vi bestämt oss för att träffas i Varberg, det kommer ske i början av augsti. Det ska bli kul att träffa dem innan jag åker  England.

Det här är något av en dröm som gå i uppfyllelse för mig. Jag var i London första gången när jag var 14-15 år sådär. Jag har aldrig kännt mig så hemma som där, det är enligt mig världens bästa plats att vara. Jag älskar historiska platserna, shoppingen och lungnet i Hyde Park. Man blir förvånad att en stad som är så stor kan vara så tyst som den är när man är mitt i den lummiga parken. Nu ska jag äntligen få bo så nära att jag kan åka in till London när jag är ledig och känner för det utan att det ska kosta skjortan.

Lyssnar passande nog på London Calling, vilken bra låt.

Nu är det en massa som ska fixas;

·         Passet måste förnyas

·         Inköp av resväskor

·         Linserna (ska få de skickade till England)

·         Och tusen småsaker

Just det, lillebror har bestämmt att det inte är passande att bo i England utan att heja på ett lag i Premier League. Själv har jag mest kollat på La Liga och Serie A så jag har ingen koll på lagen där. Har fått en massa propaganda om Arsenal. Inte så konstigt eftersom både han och en av mina bästa vänner är stora fans av Arsenal. Men jag är fortfarande öppen, jag vill hitta ett lag som jag tycker spelar underhållande fotboll. Och sen skulle det inte skada om några av spelarna stod på min lista över spelare jag beundar. Just nu toppar Messi listan och han spelar i mitt älskade Barca, där får han gått stanna.  Andra som jag står långt upp är Xavi(barca också), Arshavin och Deco. Men men det återstår att se vilka jag väljer.

Varför går tiden så långsamt när man vet att något spännande ska hända? Det är som man står och väntar och inte har något vettigt att göra, iallafall så ska jag försöka hitta på saker för att få tiden att gå. Ska till karlstad någon dag, och träffa lite vänner från tiden där.

Varberg nästa alltså, ska bli spännande.

Anna